2. Det andra som jag verkligen gillar är musik, inget kan göra mig på bättre humör än min favvis-spellista på spotify! HÄR HAR NI DEN ♥

4. Något annat som är galet bra är killarna i tjejfilmer som spelar de tuffa men ändå hjälpsamma killarna, sååååå snygga! Som exempel har vi dessa läckerbitarna:

5. ClintonCaveMusic. Vad ska man säga? JAG ÄR KÄR TYP ! ♥

2. Alla youtube inlägg om att dom hatar fula människor/gamla föräldrar/turkar/svenska killar, behöver jag ens nämna vilka det handlar om? Tror att vi alla vet vilka jag pratar om.

3. Lögner som bara blir större och större.

4. Alla jävla diskutioner om kroppsideal. Man ska tydligen vara så nära pinnsmal så möjligt fast ändå inte anorexi. Som denna bilden här nedanför, enligt en viss bloggare (och enligt massa andra) så är den första tjejen vältränad, den andra pluffsig och den tredje tjock. Alltså, vältränad, tjock? Jag tycker att den första är FÖR SMAL den andra SMAL och den tredje varken MULLIG eller PLUFFSIG, utan ett mellanting. DU ÄR SNYGG SOM DU ÄR LIXOM?

En fet jävla åsikt om folk som man tror är ens vänner kommer här. Kan ju bara säga att jag har råkat ut för mycket skit, men ändå. Jag tänker inte berätta allt om mina bråk och blablabla men jag är så sjukt jävla förbannad på alla människor som har ljugit mig rakt upp i facet. Jag riktar inte detta inlägg till någon speciell - så att alla vet utan till alla falska jävlar som sårar. För det är något av det värsta jag vet. Vänner, eller ja vänner och vänner. Men folk som man trodde var ens vänner som man helt plötsligt får reda på har dra't en sådan FEEEEEEET lögn genom den senaste tiden. Sånt får mig arg. Sen finns det ju dom som snackar skit om en och man får inte reda på det efter ett halv år. Jo men tack för den känner man ju lite då. Eller dom som ''alltid finns där'' och man säger massa till som dom ''lovar på sitt liv att hålla''. Men jotack, det vet vi ju att det INTE gör.... För en vecka efter så vet halva världen om det. Sen alla förbannade jävla rykten. JO MEN OJ VAD SANNA DOM ÄR. Hur fan kan man ens tro på dom. Okej, ett av alla tusen jävla aprykten jag har är - JUNEDALS STÖRSTA HORA. Jo men tack och hej. Tjena alltså. Det är ju fördan ett skämt. I alla fall. Sluta snacka människor, sluta ljug. VAR ER SJÄLVA FÖRFAN! Man kommer längst med det - tro mig för jag vet. Jag orkar inte bli mer jävla äckel sårad. JA, jag bytte skola och nej jag mår inte bra. Jag litar inte på någon längre, jo min mamma och pappa.

Det var det jag har att säga, kan skriva hur länge som helst, men bara lite kort.

PUSS

Varför använder man ens 'ordet' LOL? Det låter som att man är efterbliven och inte kan prata typ. Självklart förstår jag vad det betyder , men det låter seriöst som att man är efterbliven och inte kan prata. Typ om man snackar med någon på riktigt och så säger den andra helt plötsligt LOL. Man ba: men herregu vi är ute, på riktigt SNACKA SOM NORMALT FOLK? Fatta om alla skulle gå runt och bara använd sig av förkortningar, hur kul skulle det vara? Men lär er snacka som folk istället för att använda massa förkortningar. Okej jag använder några men inte hela tiden. Nu ska jag städa min garderob. Måste ha plats med nytt & slänga allt gammalt :)

Alla har rätt att tycka och tänka precis som dom vill utan att kränka någon. Det är ju så det är. Men bara för att jag har en åsikt så betyder ju inte det att alla andra tycker så.

I alla fall så har jag en åsikt om 2010, altså förra året snackar vi om nu. Det var ett väldigt blandat år. Blandat med skratt och tårar. Jag har aldrig träffat så falska människor i hela mitt liv! Och jag har aldrig träffat så underbara människor i hela mitt liv. Jag har aldrig skrattat så mycket i hela mitt liv och jag har aldrig gråtit så mycket i hela mitt liv. Så 2010 har altså vart ett blandat år. Tänker inte ta hela året månad för månad men i alla fall. Jag har umgåtts med massa olika folk, vart riktigt kär och blivit riktigt sårad. Jag har haft väldigt jobbigt i skolan och jobbigt med kompisar. Sommarlovet kunde inte börja på ett bättre sätt! Jag stack från min gamla skola och sket i alla problem. Lämnade allt och alla bakom mig. Stack till Thailand i nästan tre veckor och hade hur mysigt som helst med hela min familj. Sen kom jag hem och hade en underbar sommar med kompisar och så. Började om på nytt med ny skola, nya vänner & nya lärare. Jag säger bara en sak. Vill ni något så gör det! Hur galet det än är, gör det! För annars ångrar ni er sen att ni inte gjorde det. Jag bytte skola just till åttan, just när jag skulle få mina betyg och allt. Men dom blev faktiskt sjukt bra för att bara gått där en termin! Nu i slutet av året så har det ju bara gått uppåt. Jag har världens finaste vänner och världens bästa pojk! Snacka om att året slutade bra, började bra och ska fortsätta bra!

så åsikt: våga göra saker istället för att ångra att du inte gjorde det!

Vad som stör mig mest av allt är mobbning och

folk som ser det som inte gör något åt själva saken.

Hur dum i huvudet är man inte då? Och varför

mobbas man egentligen? Mobbaren mår väl inte

bättre av att göra andra så sjukt sårade man bara

kan bli. Gör man det för att få status eller vad är grejen

liksom?

I alla fall, jag har själv blivit mobbad sedan i trean och

då blev jag kallad fet och sån skit. Jag blev jätte ledsen

men ingen gjorde något åt det. I sexan var det en

tjej som spred rykten om mig. Sen frågade en om jag

ens hade sovit över med henne. Jag blev jätte ledsen

när jag fick veta vad det var hon hade spridit och mådde

sjukt dåligt. INGEN AV LÄRARNA BRYDDE SIG! ELLER

FRÅGADE ENS NÅGOT NÄR DOM VISSTE HUR DET VA?

Sen under sjuan var det några som hackade

på mig, sa att jag var en hora, att jag var fet och så.

Jag iggade dom totalt i skolan när dom sa saker och så.

Sen så fortsatte dom på nätet, jag brydde mig inte.

Men innerst inne var jag ledsen och mådde dåligt.

Dom fortsatte och tillslut så kom dom fram till mig och

kaxade, frågade massa och sa massa. Det slutade med

att jag skrek exakt hur jag kände, mina tårar sprutade

och jag kommer ihåg den dagen så väl. Efter det

så gick det runt att jag va största horan på junedal, så

fort jag gick själv så ropade folk 'hora' 'sug kuk' och allt

annat. Jag slutade gå i korridorerna själv, även att

jag var utstött i klassen med, men jag försökte låtsas

smälta in i alla fall. Jag grät den dagen dom gick på mig.

Slutade med att jag började gråta på spanskan och att

jag fick prata med en i arbetslaget och kuratorn. Men

kuratorn spred skiten vidare och alla visste vem jag var.

EFTER NÄSTAN EN OCH EN HALV TERMIN BRYDDE SIG

LÄRARNA?

Idag går jag i åttan på Internationella Engelska Skolan.

På junedal är jag 'junedalshoran' och på junedal säger

ryktet att jag har knullat sju pers?

Jag undrar verkligen vad folk tror om mig och vad dom

hittar på allt ifrån? Jag fattar inte hur kul det är att få

andra att må dåligt? På något konstigt sätt har jag faktiskt

vant mig. På något jävla konstigt sätt har jag vant mig

vid att bli kallad hora, att få kommentarer som inte är

dom snällaste och allt annat. Jag har vant mig, hur konstigt

det än verkar så har jag verkligen vant mig. Jag är van

att få blickar, bli kallad saker och att jag är sämst på jorden.

MEN JAG BRYR MIG INTE LÄNGRE! VARFÖR SKULLE JAG

BRY MIG OM JAG HAR RYKTEN, BLIR KALLAD HORA ELLER SÅ.

KUL ATT NI HAR ÅSIKTER ELLER ÄR NI BARA AVUNDSJUKA?

JAG VET FAKTISKT EN I JUNEDAL SOM HAR KOMMIT PÅ

RYKTEN OCH VARFÖR. OCH DET ÄR DEN SÄMSTA ANLEDNINGEN

JAG HAR HÖRT, MEN JAG VET ATT DET ÄR SANNING.

VARFÖR UNDRAR NI NOG? MEN DET ÄR FÖR ATT HON ÄR RÄDD

FÖR ATT JAG SKA BLI POPULÄRARE ÄN HENNE. SÅ JAG

HAR BÖRJAT BLI ACCEPTERAD FÖR DEN JAG ÄR, INTE FÖR

HORAN. FÖR ALLA VET ATT DET INTE STÄMMER, ALLA KAN

VARA REALISTISKA. ALLA FÖRUTOM EN. JAG SKRATTAR

ÅT DIG. OM DU NU ÄR SÅ RÄDD ATT DU SKA FÖRLORA DIN

POPULARITET SÅ DU MOBBAS SÅ KOMMER DU SNARARE

FÖRLORA DIN STATUS. OCH DEN ÄR VÄLDIGT LÅG, MAN

KAN INTE FÅ LÄGRE STATUS IFALL MAN ÄR DEN SOM MOBBAR,

DU KOMMER ALDRIG FÅ DEN STATUSEN DU VILL HA.

Men mamma är min hjälte, och pappa är min prins. Min bror

är det enda som får mig glad på riktigt och det är dom personerna

jag verkligen lever för. För med dom kan jag vara mig själv.

Jag kan leva på riktigt med dom. Då är jag deras lilla flicka som

dom älskar mest av allt. Just då är jag lycklig och just då kan jag

le som aldrig annars.

Mina vänner är något som man inte kan klara sig utan. Jennifer & Bebe,

det är dom som får mig att må bra när jag ser som ledsnast ut.

Robin, Wille, John & Kim är dom som får mig att skratta i skolan.

Jesper är den som håller mig uppe utanför skolan.

Har man status och respekt kommer man långt men

inte längre än med vänner och familj.

Jag satt och lyssnade på radion i morse och så hade en

reporter intervjuat några på en skola, det hade vart jätte

bra och så tills hon frågade vad dom tyckte om homosexuella.

Svaret blev ''Bögar är äckligt'' och dom sa det som att det

vore världens självklaraste sak typ. Jag satt där med min

chai och blev helt förvånad. Hur tänker man när man säger

att bögar är äckliga? Seriöst, det är vanliga människor

som är intresserade av killar. Hur moget är det då att säga

att bögar är äckliga? Ååh, jag blir bara så sjukt förbannad.

Det är som att jag skulle säga att Jennifer är äcklig för att

hon gillar snö bara för att jag inte gillar snö. Alla gillar olika

saker och så.

Personligen så tycker jag 'bögar' är sjukt underbara. Faktiskt

så är den enda bloggen jag följer (utöver mina vänner)

: Anton Kouba. En sjukt snygg kille, han är 15 år och öppet

homosexuell. Det är sjukt starkt att gå ut med något sånt,

jag tycker det är sjukt coolt att gå ut med något sånt. Jag

skulle inte göra det, för mitt självförtroende är nästan noll.

Anton är hur snygg som helst och har sån humor. Han är

verkligen något man ska se upp till inte typ sätta sig på knä

och typ hylla när han kommer, men ändå så ska man se

upp till pojken! Han är verkligen en favorit och jag klarar

mig inte utan en uppdatering från pojken!

Så dagens åsikt: JAG HAR NÅGOT EMOT ALLA SOM TYCKER ILLA OM HOMOSEXUELLA!